måndag 24 januari 2011

Tips från coachen-"Boktips"

Niinannaaanninininninnnaaainnaiai- Veckans boktips:
Hundraåreningen som klev ut genom fönstret och försvann.
Jag kissade ner mig vad rolig denna bok är! Titlen är precis vad boken går ut på. En gammal gubbe som drar på sin 100-åriga födelsedag, han lackar ut och smiter ut i sina pissetofflor. Tar sig till busscentralen, bli tillfrågad att vara väskvakt som han stjäl och sätter sig på en buss mot Strängnäs. Hoppar av någonstans på vägen, där träffar han Julius. Väskan tillhörde en hårtkrimiell gangster som blir lagom pissed off när han inser att gubbfan dragit med väskan som innehåller en himla massa cash, såklart=). Ligisten sätter efter gubben och hittar dem i Julius hem. Dessa två gubbskruttar tar hand om huliganen och låser in honom i ett frysrum.
Kommer nu att citera ett stycke ur boken som är heeeeelt underbart och som verkligen beskriver upplägget av denna kioskvältare. Julius har väckt 100-åringen med meddelande om en god och en dålig nyhet, varav 100-åren fick välja vilket. Han valde den goda som innebar frukost:
"Tänk att Allan skulle få uppleva en frukost till i livet utan gröt! Det var sannerligen en god nyhet. När han satt sig ner vid köksbordet kände han att han rent av var mogen att höra den dåliga nyheten trots allt.
- Den dåliga nyheten är att vi i fyllan och villan i går glömde att stänga av fläkten i fryrummet.
- Och? sa Allan
- Och... han där inne är rätt död av sig nu.
Allan kliade sig bekymrat i nacken innan han bestämde sig för att inte låta detta slarv förmörka dagen.
- Det var illa, sa han. Men jag måste säga arr du har lyckats perfekt med äggen, inte för hårda och inte för lösa.
Hur underbart är det inte???
Läs den.

Tuuudddeluuuuuu

lördag 8 januari 2011

Tips från coachen-"Björn Ranelid"

Tungvrikare. Människor som fått talets gåvor är det fränaste på denna jord. Denna karl målar tavlor med sina ord och riktigt mjökar ut varje droppe av kreativitet innan han sätter punkt. I rosens hjärta av färgen rött samspelar känslornas karusell. Med våra bara fötter doppar vi tårna i bläck och låter vår promenad skriva vårt livsberättelse. I LOVE IT!! Sådana människor ska man lyssna mer på för det är j-vligt underhållande=D. Man garvar ner sig fullständigt och vardagen har fått sig ett lyft. Gärna ett glas rött och ett ton choklad till.

Tudeeelluuuu